Hepatit C-virus (HCV) är en blodsmittande infektion som framför allt angriper levern och orsakar inflammation i levervävet. Viruset tillhör familjen flavivirus och finns i sex olika genotyper, där genotyp 1 och 3 är vanligast i Sverige. HCV kan orsaka både akut och kronisk leversjukdom, där den akuta fasen ofta är symtomfri och övergår i kronisk infektion hos cirka 75-85% av de smittade.
Viruset påverkar levern genom att föröka sig i levercellerna och utlösa en inflammatorisk reaktion som gradvis kan leda till ärrbildning (fibros) och slutligen skrumplever (cirros). I Sverige uppskattas ungefär 25 000-30 000 personer vara infekterade med hepatit C, varav många är omedvetna om sin infektion.
De vanligaste smittvägarna inkluderar:
Akut hepatit C är ofta asymtomatisk, men när symptom uppträder kan de inkludera trötthet, illamående, magsmärtor, gelbläck av huden och ögonvitorna samt mörkfärgad urin. Dessa symptom utvecklas vanligtvis 2-12 veckor efter smitta och kan vara lindriga och övergående.
Kronisk hepatit C utvecklas gradvis och kan förbli symptomfri i årtionden. Vanliga kroniska symptom inkluderar:
Diagnos ställs genom blodprov som påvisar HCV-antikroppar och virusets RNA. Viktiga laboratorievärden att följa inkluderar leverenzymer (ALAT, ASAT), bilirubin och koagulationsstatus. I Sverige rekommenderas screening för riskgrupper och alla födda 1945-1975. Medicinsk hjälp bör sökas vid misstänkt exponering, onormala leverprover eller ihållande trötthet hos personer med riskfaktorer. Tidig upptäckt möjliggör effektiv behandling med direktverkande antivirala läkemedel som kan bota infektionen.
Sverige erbjuder moderna och effektiva behandlingsalternativ för hepatit C genom direktverkande antivirala läkemedel (DAA). Dessa revolutionerande behandlingar har förändrat prognosen för HCV-patienter med botningsgrader över 95% för de flesta fall.
Behandlingstiden varierar mellan 8-12 veckor beroende på genotyp, tidigare behandlingshistorik och eventuell cirros. DAA-behandlingarna är vältolererade och har få biverkningar jämfört med tidigare interferonbaserade terapier.
Modern behandling anpassas efter specifik genotyp och patientens kliniska status. Särskilda överväganden krävs för patienter med avancerad leversjukdom, njurfunktionsnedsättning eller komplicerande faktorer som HIV-koinfektion.
Moderna HCV-behandlingar har betydligt färre biverkningar än tidigare terapier, men vissa försiktighetsåtgärder är viktiga att observera under behandlingsförloppet.
Viktiga interaktioner kan förekomma med protonpumpshämmare, antiepileptika och vissa hjärt-kärlmediciner. Behandling under graviditet kräver särskild bedömning och uppföljning.
Regelbunden uppföljning inkluderar leverprover och virusbestämning. Patienter med avancerad leversjukdom eller transplanterade patienter kräver intensifierad övervakning. De flesta biverkningar är lindriga och övergående, och behandlingen behöver sällan avbrytas på grund av intolerans.
För att undvika smitta med hepatit C är det viktigt att aldrig dela nålar, rakknivar eller tandborstar med andra. Använd alltid kondomer vid sexuella kontakter, särskilt med nya partners eller vid riskbeteenden. Kontrollera att tatueringar och piercingar utförs under sterila förhållanden på licensierade kliniker.
Under behandling av hepatit C rekommenderas en hälsosam livsstil för att stödja leverns återhämtning. Undvik alkohol helt och begränsa användningen av receptfria läkemedel som kan belasta levern. Håll dig till ordinerade mediciner och informera alltid din läkare om andra preparat du tar.
Familjemedlemmar bör informeras om smittvägar och förebyggande åtgärder, men vardaglig kontakt innebär ingen smittorisk.
Efter avslutad behandling följs du upp regelbundet med blodprover för att säkerställa att viruset förblir omätbart. Kontroller sker vanligen 12 och 24 veckor efter behandlingsslut, därefter enligt individuell bedömning. Leverfunktionen övervakas långsiktigt för att upptäcka eventuella kvarvarande skador.
Moderna behandlingar ger utmärkta resultat med botningsgrad över 95%. De flesta patienter upplever förbättrad livskvalitet och minskad trötthet efter framgångsrik behandling. Risken för återinfektion finns men är låg om riskbeteenden undviks.
Sverige erbjuder kostnadsfri behandling inom sjukvården och god tillgång till specialistvård. Stöd finns genom patientorganisationer och vårdpersonal. Forskning pågår kontinuerligt för att utveckla ännu effektivare behandlingar, vilket ger hopp för framtiden även för komplicerade fall.