Fetma definieras som en kronisk sjukdom karakteriserad av överskott av kroppsfett som kan påverka hälsan negativt. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) klassificeras fetma genom Body Mass Index (BMI), där ett BMI på 30 eller högre indikerar fetma. Klassificeringen delas in i grad I (BMI 30-34,9), grad II (BMI 35-39,9) och grad III (BMI ≥40), även kallad svår fetma.
Fetma kan vara primär, orsakad av energibalans mellan kaloriintag och förbrukning, eller sekundär, resultat av andra medicinska tillstånd eller mediciner. Primär fetma är vanligast och påverkas av genetiska, miljömässiga och beteendemässiga faktorer.
Hälsoriskerna associerade med fetma är omfattande och inkluderar:
I Sverige lider cirka 17% av den vuxna befolkningen av fetma, enligt Folkhälsomyndigheten. Trenden visar en ökning under de senaste decennierna, särskilt bland yngre åldersgrupper.
Förutom fysiska hälsokonsekvenser medför fetma ofta psykologiska och sociala utmaningar, inklusive minskad självkänsla, stigmatisering och ökad risk för depression och ångest. Tidig intervention är avgörande för att förebygga komplikationer och förbättra livskvaliteten för drabbade individer.
Receptbelagda läkemedel utgör en viktig behandlingskomponent för patienter med fetma när livsstilsförändringar inte är tillräckliga. I Sverige finns flera godkända alternativ för farmakologisk viktbehandling.
Orlistat är en lipashämmare som blockerar upptaget av cirka 30% av dietärt fett i tarmen. Medicinen tas i samband med måltider och kräver samtidig följsamhet till en fettreducerad kost. Vanliga biverkningar inkluderar gastrointestinala symtom som kan minska med rätt kostanpassning.
Liraglutid är en GLP-1 receptoragonist som administreras via daglig subkutan injektion. Medicinen påverkar mättnadskänslorna och magsäckstömning, vilket leder till minskad kaloriintag. Behandlingen kräver gradvis dostitrering och noga uppföljning.
Förskrivning av viktminskningsläkemedel kräver noggrann patientutvärdering, inklusive BMI ≥30 eller BMI ≥27 med viktrelaterade komorbiditeter. Kontraindikationer inkluderar graviditet, allvarliga psykiatriska tillstånd och vissa hjärt-kärlsjukdomar.
Regelbunden uppföljning är essential för att monitorera effekt, biverkningar och säkerhet. Behandlingen bör kombineras med livsstilsintervention för optimal effekt och långsiktig framgång.
På den svenska apoteksmarknaden finns ett brett utbud av receptfria produkter som kan stödja viktminskning som komplement till hälsosam kost och motion. Fiberbaserade produkter är särskilt populära då de bidrar till ökad mättnadskänsla och kan hjälpa till att kontrollera kaloriintaget. Dessa produkter sväller i magen och skapar en naturlig känsla av fullhet.
Naturliga fettbrännare och metabolism-boosters innehåller ofta ingredienser som grönt te-extrakt, koffein och guarana. Dessa substanser kan stimulera ämnesomsättningen och öka energiförbrukningen. Krompikolinat är ett annat vanligt tillskott som kan hjälpa till med blodsockerstabilisering och minska sockersuget.
Konjugerad linolsyra (CLA) påstås påverka fettmetabolismen positivt, men vetenskapliga bevis är begränsade. Receptfria alternativ kan vara användbara verktyg, men de är mest effektiva när de kombineras med livsstilsförändringar och används under professionell vägledning.
Hållbar viktminskning kräver en helhetssyn där kostomläggning spelar en central roll. En näringsbalanserad kost baserad på Livsmedelsverkets rekommendationer, med fokus på grönsaker, fullkorn, magert protein och hälsosamma fetter, skapar grunden för framgångsrik vikthantering. Portionskontroll och regelbundna måltider hjälper till att stabilisera blodsockernivåerna och minska risken för överätning.
Fysisk aktivitet är lika viktig som kosten för långsiktig viktminskning. Hälso- och sjukvården rekommenderar minst 150 minuter måttlig intensitet per vecka, kombinerat med styrketräning två gånger i veckan. Aktiviteten bör vara gradvis ökande och anpassad till individens kondition och preferenser.
Beteendeterapi och kognitiva tekniker hjälper individer att identifiera och förändra ohälsosamma mönster kring mat och motion. Dessa metoder fokuserar på att utveckla hållbara vanor snarare än kortsiktiga lösningar.
Långsiktiga strategier för viktmaintenance inkluderar fortsatt självkontroll, flexibilitet i kostval och integration av fysisk aktivitet i vardagen. Framgångsrik vikthantering kräver ofta en kombination av medicinska interventioner och livsstilsförändringar, där båda aspekterna kompletterar varandra för optimal effekt.
För personer med svår fetma som inte uppnått tillräcklig viktminskning genom konventionella metoder finns kirurgiska alternativ tillgängliga inom svensk sjukvård. Bariatrisk kirurgi har visat sig vara en effektiv behandlingsmetod för långsiktig viktminskning och förbättring av följdsjukdomar.
De vanligaste kirurgiska metoderna i Sverige inkluderar gastric bypass och sleeve gastrektomi. Gastric bypass innebär att en liten ficka skapas i övre delen av magsäcken och kopplas direkt till tunntarmen, vilket begränsar både matintag och näringsupptag. Sleeve gastrektomi innebär att cirka 80% av magsäcken avlägsnas, vilket resulterar i en slangformad magsäck som begränsar matintaget.
För att kvalificera sig för bariatrisk kirurgi krävs vanligen ett BMI över 40, eller över 35 med allvarliga följdsjukdomar. Preoperativ utvärdering inkluderar omfattande medicinska undersökningar och psykologisk bedömning. Multidisciplinära vårdteam bestående av kirurger, dietister, psykologer och sjuksköterskor säkerställer optimal vård genom hela processen.
Förebyggande insatser mot fetma är avgörande för att minska sjukdomsbördan i Sverige. Särskilt viktigt är att fokusera på barn och ungdomar genom skolbaserade hälsoprogram, främjande av fysisk aktivitet och utbildning om hälsosamma matvanor. Svenska myndigheter arbetar aktivt med hälsopolitiska åtgärder som sockerskatt, märkning av livsmedel och begränsningar av marknadsföring av ohälsosam mat riktad mot barn.
Framtidens fetmabehandling utvecklas snabbt med personaliserad medicin som tar hänsyn till genetiska faktorer, metabola profiler och individuella riskfaktorer. Digital hälsa spelar en allt större roll med appbaserade lösningar för kostregistrering, aktivitetsuppföljning och beteendestöd. Dessa verktyg möjliggör kontinuerlig övervakning och anpassad vägledning.
Läkemedelsutvecklingen fokuserar på nya målpunkter för viktreglering, inklusive kombinationsbehandlingar som påverkar flera hormonella vägar samtidigt. GLP-1-receptoragonister representerar bara början på en ny era av effektiva farmakologiska behandlingar.
