COVID-19 är en infektionssjukdom som orsakas av coronaviruset SARS-CoV-2. Viruset upptäcktes första gången i Wuhan, Kina i december 2019 och spred sig snabbt över hela världen. Världshälsoorganisationen (WHO) klassificerade COVID-19 som en pandemi i mars 2020. Sjukdomen påverkar främst andningssystemet men kan orsaka komplikationer i andra organ. Namnet COVID-19 kommer från COronaVIrus Disease 2019, vilket refererar till året då viruset identifierades.
COVID-19 kan ge varierande symptom, från milda förkylningssymptom till allvarlig lunginflammation. Vanliga symptom inkluderar feber, torrhosta, trötthet och andningssvårigheter. Många patienter upplever också förlust av lukt- och smaksinne, huvudvärk, muskelvärk och halsont. Symptomen uppträder vanligen 2-14 dagar efter exponering. De flesta personer får milda symptom och återhämtar sig hemma, men äldre och personer med underliggande sjukdomar löper större risk för allvarliga komplikationer som kan kräva sjukhusvård.
COVID-19 sprids främst genom droppsmitta när en smittad person hostar, nyser eller talar. Viruset kan också spridas via aerosoler i inomhusmiljöer med dålig ventilation. För att minska smittspridningen rekommenderas flera åtgärder:
I Sverige används flera COVID-19 vacciner som godkänts av Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA). De huvudsakliga vaccinerna inkluderar Pfizer-BioNTech (Comirnaty), Moderna (Spikevax) och AstraZeneca (Vaxzevria). Pfizer och Moderna är mRNA-vacciner som innehåller genetiska instruktioner för att producera spike-protein, medan AstraZeneca är ett vektorvaccin. Alla vacciner har visat hög effektivitet mot allvarlig sjukdom och död. Folkhälsomyndigheten ansvarar för rekommendationer kring vilka vacciner som används för olika åldersgrupper och riskgrupper.
Det grundläggande vaccinationsschemat består av två doser med 3-8 veckors mellanrum, beroende på vaccintyp. Pfizer och Moderna ges med 3-6 veckors intervall, medan AstraZeneca ges med längre intervall. Boosterdoser rekommenderas för att upprätthålla skyddet, särskilt för äldre och riskgrupper. Första boosterdosen ges vanligen 3-6 månader efter grundvaccinationen. Ytterligare boosterdoser kan rekommenderas baserat på epidemiologisk situation och immunförsvar. Gravida kvinnor och personer med nedsatt immunförsvar kan behöva anpassade vaccinationsscheman. Vaccination erbjuds kostnadsfritt inom det svenska hälso- och sjukvårdssystemet.
Receptfria läkemedel för COVID-19-symtom är generellt säkra när de används enligt anvisning. Vanliga biverkningar kan inkludera magbesvär, yrsel eller allergiska reaktioner. Undvik alkohol under behandling och överskrid aldrig rekommenderad dos. Gravida, ammande och personer med kroniska sjukdomar bör rådgöra med vårdpersonal innan användning. Kontakta läkare om symtomen förvärras eller om du upplever ovanliga biverkningar. Läs alltid bipacksedeln noggrant innan användning och förvara mediciner utom räckhåll för barn.
Paracetamol och ibuprofen är förstahandsval för att sänka feber och lindra huvudvärk vid COVID-19. Paracetamol är säkrast för de flesta personer och kan tas var sjätte timme. Ibuprofen har antiinflammatorisk effekt men bör undvikas vid magproblem. Acetylsalicylsyra kan användas av vuxna men inte av barn under 18 år på grund av risk för Reyes syndrom. Alternera mellan olika preparat vid behov men överskrid aldrig maxdosen. Drick rikligt med vätska och vila för bästa effekt. Kontakta vårdcentral om febern kvarstår över fyra dagar.
Torra hosta kan lindras med hostdämpande sirap innehållande dextrometorfan, medan slemhosta behandlas med slemlösande medel som acetylcystein eller guaifenesin. Halstabletter med antiseptiska egenskaper eller lokalbedövning kan minska halsont och irritation. Naturliga alternativ inkluderar honungsbaserade produkter och mentoltabletter. Gargling med saltvatten kan också ge lindring. Undvik hostdämpande medel vid produktiv hosta då slem behöver hostas upp för att förhindra bakterieinfektioner i lungorna.
Vid nästäppa kan koksaltlösning eller hypertona saltlösningar användas säkert flera gånger dagligen för att spola bort virus och sekret. Avsvällande nässpray med xymetazolin eller oxymetazolin ger snabb lindring men bör inte användas längre än tio dagar för att undvika beroende. Rekommenderade alternativ inkluderar:
I Sverige finns flera antivirala läkemedel godkända för behandling av COVID-19. Paxlovid (nirmatrelvir/ritonavir) är det mest använda antivirala läkemedlet och ordineras vid milda till måttliga symtom för patienter med hög risk för allvarlig sjukdom. Remdesivir används främst på sjukhus för svåra fall. Dessa läkemedel kräver recept från läkare och ska påbörjas så tidigt som möjligt efter symtomdebut för bästa effekt. Läkaren bedömer individuellt vilken behandling som är lämplig baserat på patientens tillstånd och riskfaktorer.
Kortikosteroider som dexametason används för att behandla inflammation vid svår COVID-19, särskilt när patienten behöver syrgasbehandling. Dessa läkemedel minskar kroppens inflammatoriska respons och kan förbättra överlevnaden vid allvarlig sjukdom. Behandlingen ordineras vanligtvis på sjukhus under läkarens övervakning. Andra inflammationshämmande läkemedel kan också användas i specifika fall. Dessa behandlingar kräver noggrann medicinsk bedömning och uppföljning av vårdpersonal.
Snabbtester för COVID-19 finns tillgängliga för hemmabruk på svenska apotek. Dessa antigentest ger resultat inom 15-20 minuter och är användbara för att upptäcka aktiv infektion. Testen är särskilt pålitliga när du har symtom. För bästa resultat bör testet utföras enligt bifogade instruktioner. Viktiga tillfällen att testa inkluderar:
PCR-test är den mest pålitliga metoden för att diagnostisera COVID-19 och utförs genom provtagning i näsa eller svalg. I Sverige erbjuds PCR-test främst genom vårdcentraler och testmottagningar. Testen är särskilt viktiga för bekräftelse av diagnos och vid osäkra antigenresultat. PCR-test kan upptäcka viruset även i tidiga skeden av infektion och är standarden för officiell diagnostik inom svensk sjukvård.
Munskydd och andningsskydd finns tillgängliga för att minska smittspridning. Kirurgiska munskydd skydder omgivningen från användarens droppar, medan FFP2/FFP3-masker ger skydd åt både användaren och omgivningen. Välj rätt typ beroende på situation och riskbedömning. Använd enligt instruktioner för optimal effekt.
Handdesinfektion är grundläggande för att förebygga COVID-19-smitta. Välj handsprit med minst 70% alkoholhalt för effektiv virusdödning. Använd när tvål och vatten inte finns tillgängligt. För ytor rekommenderas alkoholbaserade rengöringsmedel eller klorbaserade produkter. Regelbunden handtvätt med tvål i 20 sekunder är fortfarande den bästa metoden. Kombinera handdesinfektion med god handhygien för bästa skydd mot smitta.
